Ärftlighet
En intressant aspekt i släktforskningen är om och vad man har ärvt av sina förfäder. Det finns fortfarande massor att upptäcka när det kommer till genetik men vissa saker har redan blivit kartlagda, till exempel ögonfärg och längd. Det som drev Darwin till vansinne på 1800-talet var att han inte kunde förstå hur ett barn kunde bli längre än sina föräldrar och det berodde på att han inte kände till hur genetik fungerar och att vissa attribut kan hoppa en generation. Idag kan man spåra alla möjliga sjukdomar, utseenden och till och med vissa beteenden via DNA-teknik och andra mätningar. Släktforskning är ett annat viktigt tillvägagångssätt om man vill ta reda på varför en individ har en viss form eller har drabbats av en viss sjukdom.
Vi består till hälften av våra mödrars och till hälften av våra fäders gener, och i och med det delar vi gener med många familjemedlemmar på deras respektive sida. Håravfall är ett klassiskt ärftligt “problem” men det forskas fortfarande en hel del om hur exakt det går från generation till generation. En teori är att skallighet kommer från mammans sida och att man därför skall se på sin morfar om man vill veta om kalufsen kommer att bli kvar eller ej. Som tur är så gör det ingenting om man blir skallig idag då det finns fantastiskt bra metoder att genomföra hårtransplantationer på, bland annat hos proffsiga https://nordichair.com/sv/ dit både män och kvinnor kan söka sig för att få hjälp.
Andra ärftliga attribut
Ett annat exempel på ärftliga fysiska attribut som man lyckats kartlägga idag är öronens form, och mer specifikt örsnibben. Om man har föräldrar som båda har örsnibbar som hänger fritt är det omöjligt att själv få sådana som växer ihop med huvudet då fristående är dominanta anlag. Andra dominanta gener ger barnen förmåga att rulla sin tunga till ett rör, att sätta höger arm över den vänstra när man korsar armarna och att ha en böjd i stället för rak näsa.
Sjukdomar
Släktforskning kan också ge en hel del intressant information om olika syndrom och sjukdomar men här finns det samtidigt en hel del svårigheter. Förr i tiden fanns det till exempel vissa sjukdomar som ansågs vara skamliga eller tecken på att man blivit förbannad, och därför kallade man dem inte vid sina riktiga namn eller dolde dem helt. Det har gjort att man inte alltid kan spåra ett visst hälsotillstånd och den aspekten av släktforskningen försvåras avsevärt. De flesta läkare brukar dock fråga om en persons familjehistoria när de försöker ställa en diagnos då det finns mycket värdefull information att hämta härifrån, som till exempel hjärtproblem, neurologipska eller mentala sjukdomar och klinisk depression. Genom släktforskning kan man ibland kartlägga vissa familjers rörelser och resor; till exempel finns det människor i en viss by i Italien med extremt låga kolesterolvärden. Via genetik har man lyckats spåra deras anfäder till en by på Kreta, där man fortfarande har samma “gåva” och i princip kan äta hur mycket fett som helst.
