Menu

Släktforskning i Sverige

Släktskap och släktrelationer har historiskt haft ganska stor betydelse i Sverige, något som om inte annat kan utrönas av det stora antal släktskapstermer som finns i svenska språket, jämfört med många andra språk. Vi har till exempel specifika ord för släktskap ner till 6:e generationen, från syskon (samt tvilling och halvyskon) via kusin, syssling, brylling och pyssling hela vägen till trassling. Som om inte det vore nog finns också de alternativa benämningarna tvåmänning, tremänning, fyrmänning, femmänning och sexmänning. En annan aspekt är att vi har mer specifika släktord än i många andra språk, som mormor, farmor, morfar och farfar (jämfört med grandmother och grandfather på engelska), brorson och systerson (jämfört med nephew på engelska) samt faster, moster, farbror och morbror (jämfört med aunt och uncle på engelska). Detta underlättar naturligtvis släktforskningen, eftersom man från texter som omnämner dessa släktband tydligare kan se släktleden. Om man vill släktforska i Sverige har man dessutom turen att det finns bra historiska källor som gör att det jämfört med många andra länder är relativt lätt att släktforska. Sådana källor är till exempel våra kyrkböcker, som sträcker sig hela vägen tillbaka till 1600-talets andra hälft tack vare Karl XI:s kyrkolag, som trädde i kraft 1686. Kyrkböckerna omfattar bland annat förteckningar över födslar, dödsfall och vigslar, samt husförhörslängder. Dessa förteckningar finns idag i stor utsträckning bevarade i landsarkiven, och i många fall till och med inskannade och digitaliserade, vilket självklart underlättar släktforskningen enormt. Vill man komma längre tillbaka i tiden än så krävs mer svåråtkomna texter, till exempel skattelängder och domböcker. Dessa skrevs så långt tillbaka som i början av 1500-talet.

Förutom den släktforskning som bedrivs av privatpersoner om deras egen släkthistoria, används släktforskning i Sverige också som så kallad hjälpvetenskap, det vill säga för att bidra till utredningar gällande exempelvis sjukdomars ärftlighet. Sådan forskning bidrar i längden till att man kan hitta roten till sjukdomen, och således förhoppningsvis även hitta mer effektiva sätt att behandla den. Det hjälper dock inte de som har drabbats av en sjukdom idag – de måste istället uppsöka en läkare som är specialist på området. Om du letar efter en läkare som är specialist på öron- näsa- hals i Stockholm, kan du till exempel gå in på Sergelcity.se.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *