Vem tror du att du är?
Släktforskning är ett ämne som berör många människor runt om i världen. Oavsett om det handlar om svenskar, amerikaner eller någon helt annan nationalitet kan det tydligt skönjas ett mönster där släktforskning tilltar i popularitet. Precis som många andra samtida samhällsfenomen avspeglas det också i medierna. Släktforskning har fått ett uppsving tack vare ett antal tv-program och nyhetsartiklar som visar människor hur det kan gå till. Ett av de mest populära programmen i denna genre är Vem tror du att du är? Det är ett format som ursprungligen kommer från Storbritannien och som omvandlades till en svensk version för SVT.
Originalversionen av programmet visades första gången redan 2004. Då var det BBC i Storbritannien som tog fram det och började 
visa det för entusiastiska tittare. Normalt brukar den typen av smalare kulturella program ha svårt att mäta sig med mer populära format, men Vem tror du att du är? tog snart fasta på en tydlig målgrupp. Ett skäl till det var att programmet var tydligt från början. En känd person fick chansen att gräva i sina familjerötter och upptäcka vad hans eller hennes förfäder hade sysslat med. Det visade sig bli bra tv när kändisar från många olika platser fick sig en och annan rejäl överraskning under programmets gång.
När formatet sedan gjordes i en svensk tappning var mycket sig lik. Skillnaden var förstås att det handlade om svenska kändisar istället för brittiska. Berömdheter som Charlotte Perelli, Magnus Härenstam och Thomas Bodström ställde alla upp och fick information om tidigare generationer. Det ledde till en hel del starka tv-ögonblick när deltagarna fick en länk tillbaka till en annan tid. Våren 2009 sändes programmets första säsong – och det blev en sådan succé att det kom en fortsättning redan på hösten samma år. Därefter har det sänts totalt nio säsonger, vilket gör det till en riktig långkörare med svenska tv-mått mätt.
Programmet har inte bara fungerat som kvalitativ underhållning för tv-tittarna. Det har också exponerat släktforskningen för en bredare publik, vilket har genererat ett större intresse överlag för aktiviteten. Alltfler svenskar söker sig till bibliotek och offentliga arkiv för att gräva i sin egen släkthistoria.
